Ambassadens medarbetare fick trevlig omväxling i sina vanliga arbetsuppgifter när förhandsröstningen till det emotsedda riksdagsvalet kom igång. Också vi praktikanter fick ta valstämpeln i vacker hand och hjälpa till. Efter den fjärde valdagen skulle vi valförrättare kunnat fylla i följebreven med förbundna ögon.
Jag har tidigare varit valförrättare i två val i Finland och jag såg med stort intresse fram emot att få se valet ur ett utlandsfinländskt perspektiv. Skillnaden var slående. Många väljare kände inte till alla partier, än mindre alla kandidater, då det i Sverige inte alltid är så lätt att hålla sig à jour med politiken i Finland. Skillnaderna i röstningsförfarandet orsakade också en del förvirring, eftersom man i Sverige i första hand röstar på parti medan man i Finland röstar på en kandidat från den egna valkretsen. Man måste alltså se till att varje väljare vet i vilken av de femton valkretsarna han eller hon ska rösta. Många visste inte vilken kommun de hörde till, en del hade glömt sitt finska personnummer och några var inte ens säkra på vad de hette. Röstandet gick betydligt snabbare för dem som hade tagit med lappen med anmälan om rösträtt, där både valkrets och hemkommun framgick.
Varje dag strömmade fler och fler väljare till. På onsdag röstade 579, på torsdag 645 och på fredag hela 764. Den sista dagen, lördagen, har alltid varit förhandsröstarnas favoritdag, men vi blev ändå överraskade av mängden väljare. Kön sträckte sig hela dagen ända ut på gatan och många fick vänta nästan en timme på sin tur. När alla som kommit till ambassaden hade fått rösta var klockan mer än en halvtimme över stängningstid. Under lördagen gavs hela 1 375 röster i Stockholm.
Vi valförrättare hade inte en tråkig sekund då vi stämplade röster och undertecknade följebrev så svetten lackade. I slutet på kvällen var vi alla fläckiga upp till armbågarna av stämpelbläck och lim, men humöret hålls på topp tack vare trevliga kolleger och nöjda väljare. Tillsammans såg vi till att varje valförrättare trots brådskan fick ta en kort paus precis innan valsedlar och anmälningsblanketter och stämplar började dansa polka framför ögonen. Med hjälp av fantastisk laganda och en stor portion humor roddes allt iland och på lördagen var alla, tröttheten till trots, nöjda med det stora valdeltagandet.
Jag märkte till min glädje att valet mobiliserat en hel del väldigt olika sorters människor. Bland väljarna fanns många unga andra eller tredje generationens sverigefinländare som inte talade finska alls. Förstagångsväljarna var många, och de var i alla åldrar. De allra flesta var trots lång kötid på gott humör. Att rösta i finska val är högtidligt och ett viktigt band till fäderneslandet.