Tiden har gått otroligt fort. Hälften av min treåriga försvarsattachétid i Sverige, som började i augusti 2020, ligger redan bakom oss. Det kan därför vara lämpligt att göra en delårsrapport av mina erfarenheter.
I min förra blogg beskrev jag mina känslor och tankar när jag tillträdde posten som försvarsattaché i augusti 2020. Det utmärkta arbete som mina föregångare gjort, min tidigare erfarenhet av försvarssamarbete mellan våra länder och mitt deltagande i Solbackakursen 2019 har alla bidragit väsentligt till mitt arbete. Trots den moderna världens digitala karaktär ska vikten av personliga kontakter och (coronasäkra) fysiska möten inte underskattas.
Som försvarsattaché ingår jag i Finlands mångåriga diplomatiska representation i Sverige och är officiell representant för vår chef för försvarsmakten. Samarbetet med finska ambassadören och ambassaden har varit utmärkt – stöd har tagits emot och getts vid behov.
Mottagandet från alla aktörer inom försvarsförvaltningen har som väntat också varit varmt och vi som familj har känt oss mycket välkomna i Sverige. Personalen på Högkvarterets och FMVs protokollavdelningar gör ett utmärkt jobb med att arrangera besök och mottagningar för attachéerna och informerar oss om säkerhets- och försvarspolitiska saker.
Även Stockholms attachéförening har varit aktiv och anordnat olika aktiviteter där det varit möjligt. En relativt liten grupp känner varandra väl, vilket naturligtvis gör det lättare att interagera.
Man skulle naivt kunna föreställa sig att det på grund av covid-19 skulle finnas färre faktorer än normalt som påverkar säkerhetsmiljön. Situationen är som bekant helt tvärtom, eller hur? Överraskande och snabbt, under de senaste ett och ett halvt åren, har händelser och problem med långsiktiga konsekvenser dykt upp ur ett brett säkerhetsperspektiv som också utmanar status quo. Det positiva med dem är åtminstone att man inte ens som försvarsattaché alltid vet vad det är för arbetsdag som väntar. Förhoppningsvis kommer vi genom diplomati att kunna lösa de kriser som pågår för närvarande och även i framtiden.
Tillsammans är vi större än två
Försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige bereds dagligen i båda länderna för att ytterligare fördjupa det i enlighet med politiska beslut och tilldelade uppgifter. Tillsammans är vi verkligen större än två. Ett bredare internationellt samarbete i olika konstellationer kräver aktiva aktörer och åtgärder. Säkerhet kan inte uppnås utan noggrann planering, förberedelser och övning – i denna helhet sker inga mirakel över natten.
Som försvarsattaché har jag kunnat delta ganska mycket i de ovan nämnda enheterna, vare sig det handlar om besök av statsledningen, möten med ledningen för försvarsförvaltningen, stöd till våra länders försvarsindustri eller till och med representativa middagar. Alla dessa olika nya erfarenheter har utvecklat min professionella kompetens och gett mig minnesvärda händelser, vilket jag känner mig mycket privilegierad över.
Trots coronatiden har vi som familj trivts väldigt bra i Sverige. Tyvärr har vi inte kunnat resa i Sverige så mycket som vi hade velat, men lyckligtvis finns det många resmål värda att besöka i Stockholmsområdet och bara några timmars bilfärd bort.
Några av mina favoritplatser är gamla slott och herrgårdar, hela Djurgården och sommartid restaurangerna längs Strandvägen. Fortfarande återstår många museer i Stockholmsområdet att besöka.
Regelbunden fysisk träning, som inkluderar löpning, cykling, gymbesök och naturligtvis att spela padel – hälsningar till spelkamraterna i Frihamnens padelhall – hjälper mig att hålla mig i god kondition, vilket mitt yrke kräver, men också på gott humör. När det gäller padel är jag förresten alltid redo att anta en utmaning till en match!
Jag önskar er en god fortsättning på den soliga vårvintern och uthållighet under dessa exceptionella förhållanden.
Joakim
Överste Joakim Salonen, Finlands försvarsattaché
PS På mitt Twitterkonto @SalonenJoakim kan du läsa mer om saker och händelser relaterade till mitt arbete.