Om en vecka vet vi om Finlands nästa president heter Sauli eller Pekka. Den sista intensiva valkampsveckan har börjat och de två kandidaterna som kvalificerade sig till den andra valomgången springer från torg till tv-studior i allt snabbare takt.

I lördags satt de gråhåriga herrarna (Sauli 63 och Pekka 53 år) i en underhållande frågesport på public servicekanalen YLE. Båda var lättsamma och charmiga, vilket man ju ska vara på bästa sändningstid en lördagskväll, men Sauli vann, vilket också enligt opinionsmätningarna blir resultatet i valet. Men man ska aldrig utesluta överraskningar.

Sauli heter Niinistö i efternamn och han är Samlingspartiets kandidat. Det som vi inte tidigare har känt till om honom kommer nu i valkampens slutskede fram till ytan. På Facebook har jag till exempel sett hans studentbetyg som inte var av det mest lysande slaget (i motsats till motkandidatens) men i den påföljande FB-diskussionen ansågs inte hans studieinsatser vara ett bevis för varken det ena eller det andra – tvärtom, många tyckte att det var svinaktigt att dra fram ett gammalt betyg i valkampen.

Pekka heter Haavisto i efternamn och är det Grönas kandidat. Trots sitt strålande studentbetyg har han inte en akademisk slutexamen (i motsats till motkandidatens jur.kand.) vilket också på samma sätt har lett till debatt. Bevisar inte bristen på examen en lättja som inte passar en president, undra man i ansiktsboken. Nej, svarar Haavistos anhängare lika energiskt. Haavisto har med sina internationella framgångar bevisat att han är en kompetent president, med eller utan examen.

I republiken Finland finns det inget val som får oss finländare att engagera oss så starkt som presidentvalet. Så är det trots att presidentens maktbefogenheter idag är betydligt mindre än på t.ex. Kekkonens tid. Förutom att han eller hon i samarbete med regeringen leder utrikespolitiken och är överbefälhavare för försvarsmakten ser vi presidenten som en symbol för landet på det internationella planet.

För 12 år sedan valde vi Tarja Halonen till president. Hon var ett överraskningsval, och precis som nu engagerade valkampen hela befolkningen. Halonen var Socialdemokraternas kandidat och hennes motkandidat var Esko Aho från Centerpartiet. Halonen fick 1 644 532 röster och Aho 1 540 803.

Denna gång har vänstern ingen egen kandidat i den andra valomgången. Socialdemokraternas kandidat Paavo Lipponen har ändå inte uppmanat sina väljare till något annat än att välja. Han har inte heller sagt vem han tänker rösta på.

Det tänker inte heller jag göra, men en sak är jag rätt säker på. Båda två skulle bli bra presidenter.

Om en vecka vet vi vem som vann. Vallokalerna stängs klockan 19.00 svensk tid på söndagen den 5 februari.
Spännande!