Stockholmsintryck från en nyinflyttad

Jag kom till Stockholm för fyra och en halv månad sedan. Tiden har gått fort! Sverige var bekant, men på avstånd kan jag nu konstatera. Inlärningsprocessen fortsätter. Jag vill varmt tacka alla som har hjälpt mig under de första månaderna. Att komma igång, att lära känna Sverige, att knyta kontakter.

Liisa Talonpoika är Finlands ambassadör i Sverige sedan maj 2018
Ambassadör Liisa Talonpoika

Här är några initiala intryck, helt personliga och skrivna av någon som hittills vistats framför allt i Stockholm. Men landet är stort, och jag ser framemot att besöka dess olika delar.

För det första, valet. Så klart, eftersom det är på allas läppar. Det svenska valsystemet skiljer sig lite från det finska och det tog tid för mig att lära mig dess olika skeden. Hur man röstar, hur man bildar koalitioner på lokalnivå, hur talmannen väljs, hur statsministerkandidater utses, hur man lägger fram budgeten, osv. Valdeltagandet var högt vilket ger en bra bas att arbeta vidare på. Det kommer att bli en intressant höst.

För det andra, samarbetet mellan Finland och Sverige. Det går bra, och om det är upp till oss på ambassaden kommer det att fortsätta utvecklas. Inga tecken tyder på någonting annat. Det är inte bara politiker och tjänstemän som knyter täta kontakter utan även samhället i stort. Kulturinstitutioner, föreningar, universitet, skolor, resenärer… Listan är lång men kan göras ännu längre. Jag tycker att det är speciellt viktigt att få med nästa generation. De unga.

För det tredje, ekonomin. Sveriges ekonomi mår bra. Det har man märkt även i Finland där intresset är växande. Redan idag finns det sammanlagt över tusen stora och små företag som samarbetar med varandra över gränsen. Import, export, investeringar, fusioner, partnerskap… Många finska företag kallar Norden, och speciellt Sverige, sin hemmarknad. Så integrerade är de. Och det är bra. Vi på ambassaden är redo att bidra där det behövs. Jag är speciellt glad att både Business Finland-teamet och Finsk-svenska handelskammaren jobbar i samma hus som vi. Gärdet fungerar.

För det fjärde, vardagen. Människor är vänliga. Allting funkar. Som andra nyinflyttade har jag sprungit runt i en massa butiker för att få hemmet i ordning och mat i skåpen. Att få personnummer och öppna bankkonto var någonting som underlättade livet avsevärt.

Slutligen, är det någonting jag saknar? Nej. Eller kanske svampskogen och en trädgård, men de får bli nästa års projekt. Sverige är nära, enkelt att resa till och från för att jobba och hälsa på vänner och familj. Människor är ju de viktigaste, både på jobbet och hemma.

Berättelsen fortsätter. Jag önskar er alla en fin höst!

Leave a Reply