Det går bra för Sverige. Eller för att uttrycka det mer formellt; den ekonomiska tillväxten är stark, vilket stimulerar inhemsk efterfrågan, investeringar och exporttillväxt.
Hushållen har under de senaste åren varit draglok i den svenska ekonomin. Alla komponenter i hushållens efterfrågan, såsom detaljhandel, inköp av personbilar och bostadsbyggande har ökat kraftigt. Hushållens finansiella ställning är stark tack vare ökade disponibla inkomster, högt sparande och kraftigt stigande tillgångspriser (källa: Nordea Ekonomiska utsikter Mars 2015). Hushållen ökade sitt sparande markant under 2000-talet, främst på bankkonton på bekostnad av försäkrings- och fondsparande.
Enligt SCB var BNP-tillväxten 3,8 % i slutet av 2015, och prognosen för i år är 3,9 %. Arbetslösheten uppskattas till 6,8 % i år. Ungdomsarbetslösheten i åldersgruppen 15–24-åringar är nu 16,4 %.
Inflationen ligger på 0,1 % och Riksbankens styrränta på -0,35 %. Centralbanken har låtit förstå att höjda löner skulle vara ett lämpligt sätt att öka inflationstakten. De offentliga finanserna är i gott skick och statsskulden uppgår till cirka 35 % av BNP.
Regeringen varnar dock för att konjunkturuppgången är osäker och att den globala ekonomiska utvecklingens instabilitet medför risker. Den dramatiska ökningen av antalet asylsökande anstränger också den växande ekonomin.
Sverige är i många avseenden en förebild för Finland och vi håller ögon och öron öppna och studerar noggrant allt nytt som är på gång i Sverige.
Den svenska regeringen har olika strategier för att stödja tillväxt och välfärd. Det är investerings- energi-, export-, innovations- och nyindustrialiseringsstrategi. Imponerande! Men vi ska komma ihåg att man i Sverige också är mycket intresserad av vad som händer i Finland. Det har visserligen skrivits många oroade spaltmeter om vårt lands ekonomi, men trots allt sneglar man ännu mer, med en glimt av beundran, på våra skolframgångar och vår ingenjörskunskap.
Finland och Sverige har i årtionden legat i spetsen för IT-utvecklingen, men nu står båda länderna inför en situation där man inte längre kan leva på gamla meriter. Den globala konkurrensen hårdnar och det blir en stor utmaning för våra länder om vi vill behålla tätpositionen.
Finskt IT-kunnande är på toppnivå, men affärsverksamheten har inte fått luft under vingarna. Sverige å sin sida behärskar produktifiering, marknadsföring och framför allt konsumentmarknaden. Sverige är öppnare och mer fördomsfritt men har brist på kompetent och tillförlitlig arbetskraft. Det här ger oss en ekvation som kan lösas genom samarbete. Ett samarbete som båda länderna vinner på.