Ju mer vi är tillsammans

SyskonkärlekHär i Finska Borgen som Finlands ambassad i Stockholm kallas är vi knappt 30 anställda. Vi är en salig blandning av finnar, finlandssvenskar, sverigefinnar, sverigefinlandssvenskar och ålänningar. Ja, och en tvättäkta svensk också, kocken Thomas.

Den finländska utrikesförvaltningens språk är officiellt finska men i praktiken används det språk som för tillfället är mest ändamålsenligt. Alla fenomen i svenska samhället har inte finska ord (vad är oppositionsborgarråd på finska?) och om några finlandssvenskar råkar träffas i fikarummet blir språket svenska. Sedan är vi ju hukare som byter språk så fort en finskspråkig ansluter sig till sällskapet, trots att personen i fråga kan ha bott 20 år i Sverige och talar en klanderfri svenska. På press- och kulturavdelningens möte härom dagen inledde vi på finska, bytte till svenska, tillbaka till finska för att avsluta med småprat på svenska.

– Oj, så bra svenska du talar! För att ha bott så kort tid i Sverige!
Frisörer, taxichaufförer och nya bekantskaper tror att de ger mig en komplimang då jag berättat att jag bott ett år i Sverige. Till svar har de fått en raljerande historielektion om Sveriges och Finlands gemensamma förflutna, om finlandssvenskar och tvåspråkighet kryddat med ett kapitel om min svenskspråkiga uppväxt och skolgång i Helsingfors.

Då jag flyttade till Sverige visste jag att många svenskar aldrig hade hört att det talas svenska i Finland. Men den förvånansvärt stora okunskapen och historielösheten bland speciellt unga svenskar gör mig nästan lika beklämd som motståndet mot undervisningen i svenska bland unga finländare. Hätska debatter i finsk tv mot ”tvångssvenskan” gör mig förtvivlad. Fjärma inte Finland från sitt kulturarv och den Nordiska gemenskapen.

Det finns dock ljusglimtar. Kari Tarkiainens bok Sveriges Österland som handlar om Finlands förhistoria är slutsåld i hela riket, vilket ju tyder på ett visst intresse, och Gunnar Wetterbergs idé om en Nordisk förbundsstat fick nyligen stor uppbackning i en opinionsundersökning. Tillsammans kunde de nordiska länderna få reell makt i världspolitiken. Tanken är hisnande och kanske inte helt utopisk. Gränser har i alla tider förändrats, stater har upplösts och nya bildats. Finland och Sverige har under en betydligt längre tid varit ett än två skilda länder.

För att nå trädtopparna måste man som bekant sikta betydligt högre. Vi har mycket att lära oss av varandra. Tidigarelägg språkundervisningen i de finska skolorna, svenska och engelska från och med första klass. Låt barnen i Sverige läsa på om landets historia, även om rikets ”Österland”. Samordna regelverk och röj undan de byråkratiska gränshindren för svensk-finska familjer, för studerande och pensionärer som vill byta sida av Östersjön.

På ett seminarium på ambassaden behandlades skillnaderna mellan finländares och svenskars sätt att kommunicera. Det var många skratt och igenkännande nickar åt panelmedlemmarnas historier. "Finnarna är rakare och mer resultatinriktade", "Svenska kvinnor hålls tillbaka av Jante-lagen" och "Som finländare är man alltid utlänning".

Men den största sanningen uttryckte fransmannen Benoît Passard: ”från en utomståendes synvinkel är ni finländare och svenskar väldigt lika och det är märkligt hur ni stirrar er blinda på skillnaderna. Er styrka ligger i det gemensamma och den styrkan kan ni utnyttja bara om ni inser det.”

Så låt oss gräva ner allt vad lillebrorskomplex och Jantelag heter. Låt dusterna utspela sig i ishockeyrinken och i skidspåret. Näringslivet har vetat det redan länge, tillsammans är vi starka. Här i Finska Borgen försöker vi dra vårt stå till den nordiska stacken med diplomatiskt såväl som praktiskt brobyggande, på finska och svenska.

Helena BrandtSkribenten är översättare, IT-ansvarig och svenskkramare.

Sverigefinlandssvensken Mark Levengood blev tvingad på svenskkurs för invandrare när han flyttade till Sverige på 80-talet. Det blev inte jag, så det går åt rätt håll. Men jag orkar inte längre bli upprörd när svenskar berömmer mig för min goda svenska. Jag bara ler och säger ”tack det samma!”

Helena

P.s. I övrigt kan ni svenskar börja integrationen med att krama er finländska granne, kollega eller flickvän. Om ni missade krama en finländare-dagen den 1 december kan ni gå med i Facebookgruppen ”Hug a Finn day”, den har redan över 33 000 medlemmar!
 

Leave a Reply