En stor utmaning i det nordiska samarbetet är att få med ungdomar i verksamheten och intresserade av grannländerna. Min tidigare kollega Mats Wallenius lyfte i ett tal på Nordiskt Träff i Jakobstad år 2002 upp tre saker som behövs i ett projekt för att få ungdomar engagerade. 

Dessa tre saker är humanism, upplevelser och egennytta. Alla dessa tre element finns i Nordjobb, som startade år 1985 i den så kallade Ulf Sundqvist och Pehr Gyllenhammargruppen. Projektet administreras av Föreningarna Norden och huvudfinansiär är Nordiska ministerrådet.

Nordjobb förstärker nordiskt samarbete

De konkreta jobben i Nordjobbprojektet finns i olika branscher som till exempel hotell och vandrarhem, jordbruk, restaurang, fabriks- och lagerarbete samt jobb på vårdhem och förskolor. Sedan år 1985 har Nordjobb gett 27 000 ungdomar möjligheten att uppleva ett annat nordiskt land och årligen får närmare 800 ungdomar ett jobb via Nordjobb.

Var femte ungdom som söker ett nordjobb lyckas få ett jobb via projektet, vars syfte är att motverka ungdomsarbetslösheten, bidra till förstärkt nordiskt samarbete och att öka rörligheten bland ungdomar på den nordiska arbetsmarknaden.

Ett konkret projekt som gör nytta

Bortsett från de senaste åren har jag själv varit engagerad i Nordjobb på ett eller annat sätt sedan 1990 och jag är övertygad om att det är en av de bästa och nyttigaste projekt som finns inom ramen för det nordiska samarbetet.

Varför tycker då jag själv så bra om Nordjobb, som ändå varit med i ganska många olika nordiska samarbetsprojekt? Den största orsaken är att Nordjobb är ett så konkret projekt då det handlar om arbetsplatser för ungdomar i åldern 18–30 år. Men eftersom det viktigaste med Nordjobb är att man skall jobba i ett annat nordiskt land ger det inte bara ett jobb med lön, utan också en inblick i kulturen i ett annat nordiskt land.

Utöver det här har projektets huvudman Föreningen Norden hjälpt nordjobbarna med praktiska saker då det till exempel handlat om att skaffa boende och genom att ordna fritidsaktiviteter under kvällar och veckoslut.

Nordjobb året runt

Under senare år har arbetsplatser inte förmedlats bara under sommarmånaderna utan året runt.

Det har varit en glädje att se hur uppfinningsrika ungdomarna har varit då de presenterat olika turistattraktioner i sin hemort och arrangerat kulturprogram och naturupplevelser på nordjobborten. På motsvarande sätt har också de nordjobbare som kommit från andra länder presenterat sitt eget hemland inom olika intressanta områden, till exempel maten och ländernas historia och kultur under gemensamma fester.

Varje år har man också under midsommaren ordnat en större nordjobbfest där alla nordjobbare haft möjlighet att träffas under friare former och lära känna varandra på ett bredare plan. Den här typens fritidsverksamhet har skapat en stark samhörighet bland nordjobbarna från olika nordiska länder och vänskapsband som hållit livet ut. En del av ungdomarna har gått vidare på sin nordiska bana genom att till exempel bli aktiva i Föreningen Norden.

Under de år jag själv tog fram nordjobbarbetsplatser och förhandlade med företagen i Österbotten noterade jag arbetsgivarnas stora intresse för Nordjobb. Företag som till exempel Atria i Seinäjoki eller ABB i Vasa rekryterade många nordjobbare eftersom de tyckte att de nordiska ungdomarna skapade en positiv stämning på deras arbetsplats och det gavs en möjlighet att tala och träna svenska under kaffepauserna. Andra arbetsgivare sökte igen efter någon ungdom som hade ett specialkunnande inom ett visst område.

Språket kan vara en utmaning

De flesta nordjobb finns inom servicebranschen. En utmaning för de nordjobbare som kommer till Finland från ett annat nordiskt land och jobbar med kundservice är oftast det finska språket. Det här löste sig i många fall då en del nordjobbare som kom till Finland från finländska familjer i Sverige där man talade finska som hemmaspråk.

Då jag jobbade på Föreningarna Nordens Förbund i Norge i mitten på 90-talet blev jag mycket imponerad av de finskspråkiga ungdomar som kom till Oslo som nordjobbare och hur snabbt de lärde sig att tala norska och svenska.

Viktigt att öka budgeten för Nordjobb

Många har kritiserat det nordiska samarbetet för att det sker allt för litet och att det hamnat i skymundan av EU-samarbetet. Säkert med all rätt. Nordiska Rådets vision är att Norden skall vara den mest integrerade regionen i världen år 2030. Skall man lyckas med detta ambitiösa mål måste man satsa på ungdomen och då menar jag inte bara i festtal utan rent konkret genom att avsätta medel för deras engagemang och aktiviteter.

Precis på samma sätt som man i den nordiska budgeten ökat de ekonomiska resurserna för miljösamarbetet borde Nordiska ministerrådet dubblera anslaget till Nordjobb. Det skulle ungdomarna och de blivande nordisterna vara värda, liksom också Föreningarna Norden som under en lång tid gjort ett fint arbete med koordineringen och genomförandet av projektet.

Kjell Skoglund, VD vid Finsk-svenska handelskammaren