Det är ganska exakt ett år sedan jag blev ambassadör i Stockholm. Sverige var bekant från skol- och studietiden samt genom släkten. En del av min kusins familj bor här. För en Åbobo och Åbo Akademi-alumn är även språket bekant. Mer om språket snart.

Efter barndom och studieår i Åbo bar det av österut. Inte speciellt långt, bara till Helsingfors. Jag började jobba vid utrikesministeriet för 30 år sedan. Liksom för många av mina kolleger har det under årens lopp blivit många stationeringsorter, en del på egen begäran och en del av rena tillfälligheter. Största delen av tiden tjänstgjorde jag i Helsingfors, men även längre perioder i Paris, Bryssel och Haag. Jag trivdes utmärkt på alla ställen.

Från Helsingfors till Stockholm

Flytten till Stockholm var ändå ett nytt steg i livet för mig. Sverige är Finlands viktigaste partner såväl politiskt som ekonomiskt, inom vetenskap och konst. Historien och språket förenar. Förbindelserna mellan våra civilsamhällen är täta och naturliga.

Relationerna mellan Finland och Sverige har också utvecklats under de senaste åren. Försvarssamarbetet är kanske det tydligaste exemplet, men inte det enda. Skiftningar i världspolitiken, den accelererande ekonomiska konkurrensen och utvecklingen i vårt närområde har lett till konkret samarbete inom så gott som alla samhällssektorer. Vi brottas med liknande utmaningar och har liknande tankegångar om mångt och mycket. Och när vi inte har det vill vi i alla fall diskutera och förstå varandra. Och framför allt lära oss av varandra.

Ambassaden har vaken behov eller möjlighet att driva allt som händer mellan våra länder. Vår uppgift är att vara med när det behövs. Vårt gemensamma förflutna förenar och vår gemensamma framtid erbjuder möjligheter. Därför har vi på ambassaden vänt blicken mot de unga, både i Finland och Sverige.

Språket förenar

Tillbaka till språket. Jag kommer från en finskspråkig familj och lärde mig svenska då jag jobbade i Stockholm under skol- och studietiden. Jag minns inte en vad det var som fick mig att åka hit. Någon kompis antagligen, och lönen förstås. Först i efterhand har jag förstått vilken fantastisk förmån det var för mig att ha lärt mig språket. Inte bara i jobbet utan även i privatlivet. Ju yngre man är når man åker på utbyte, för studier, jobb, idrott eller släktbesök, desto bättre.

Ett år har gått snabbt. Ett tecken på att man är gammal sägs det. Jag säger att det är ett tecken på att man trivs.

Midsommaren stundar och det är kort väg till grannen. Med önskan om en skön sommar till er alla,

Liisa