Finland placerade sig etta i den globala rankingen The Good Country Index och kan alltså sägas vara det land som gör mest gott i världen. Även i andra internationella mätningar har Finland på sistone placerat sig i toppen, vilket fick en av Sveriges största tidningar att ställa frågan vad Finlands goda resultat bygger på.

Finländarna själva jämför sig titt som tätt med sin västra granne, men det leder sällan till någon höjd självkänsla. Men det finns ett område som finländarna redan innan succéartikeln i februari vågade vara stolta över – även i förhållande till Sverige.

Finländarna tror på sin skola. Alla känner till framgångarna i Pisa-mätningarna, den inhemska lärarutbildningen uppskattas och den närmaste skolan bedöms i allmänhet vara den bästa skolan.

Lärarbrist i Sverige

I Sverige har skolan ett annat rykte: följer man den lokala debatten märker man snabbt att den förs i en oroad ton. Gapet mellan skolorna växer, Fria skolvalet ökar segregationen, En tredjedel klarar inte gymnasiet och Så fixar vi svenska skolan, heter det i rubrikerna. En av de största utmaningarna anses vara bristen på lärare.

Läraryrket lockar inte svenska ungdomar. Antalet lärarstuderande som kommer till utbildningen med låga betyg har ökat de senaste åren. För att råda bot på lärarbristen borde fler motiverade studenter lockas till utbildningen.

För att öka lärarutbildnings attraktivitet har karriärtjänster med höjda löner inrättats. I regeringsförklaringen finns planer på att förbättra lärarutbildningen bland annat genom att skärpa inträdeskraven till lärarutbildningen.

Varför skulle någon vilja bli lärare?

Innan man vidtar åtgärder för att öka attraktiviteten i lärarutbildningen, borde man fråga sig: varför skulle någon vilja bli lärare? Oavsett vilket arbete man har är det viktigt att det känns meningsfullt. Lönen måste naturligtvis vara på en rimlig nivå, men jag tror inte att motiverade lärare lockas endast av pengar, utan snarare av känslan att arbetet är viktigt och uppskattat och att man själv kan påverka sitt arbete.

På universitet i Finland har man sett att när man tror gott om skolan och lärare så råder det ingen brist på kvalificerade sökanden till lärarutbildningen.

Den svenska skolan har ett stort antal lärare och elever med goda erfarenheter av skolan. Självklart måste man prata ärligt om problemen i både Finland och Sverige, men behöver vi inte fler lärare och elever som delar med sig av sina uppmuntrande berättelser om dessa goda erfarenheter?

Vem får påverka?

Något av det bästa med läraryrket är möjligheten att påverka. När man som lärare utför sitt jobb kan man hoppas någon ung person lär sig något om sig själv eller om världen som senare i livet genererar gott, inte bara för eleven själv utan även för omvärlden.

Politiker har också möjlighet att göra gott för nästa generation. De kan påverka lärarbristen genom att fatta beslut som stärker lärarnas tro på att det i varje skola finns en möjlighet att göra ett värdefullt arbete för elevernas bästa. Det kan innebära tillräckligt små grupper, mer resurser för specialutbildning, tillräcklig självständighet för lärare eller möjlighet till frivillig vidareutbildning.

För fler tips, lyssna på lärarna i de svenska skolorna som bäst känner till sitt arbete och sin arbetsmiljö.