Jag började jobba på ambassaden för ett par månader sedan och gör nu mitt bästa för att bli varm i kläderna. Under den här första tiden i Sverige har den svenska ekonomin och dess framgångar ofta varit i mina tankar. Det var förstås ingen nyhet för mig, i Finland rapporterar media om den svenska ekonomin så gott som dagligen.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har varit stark och det blir speciellt tydligt när man jämför med situationen i Finland. Från år 2008 har Sveriges ekonomi vuxit 15 procent mer än Finlands.
Sverige är naturligtvis en i grunden större och rikare ekonomi, men under de senaste decennierna har våra länders ekonomiska utveckling gått i parallella spår. Båda länderna är små och utvecklade ekonomier, vars välstånd till stor del är baserad på export. Finland hann också i kapp Sverige ekonomiskt innan finanskrisen slog till 2008.
Finland bygger – Sverige säljer
Det har skrivits mycket i Finland om varför svenskarna har bättre flyt. Flera orsaker har nämnts, enskilt och tillsammans. Man har kastat fram förslag som den egna valutan eller exportindustrin som motor för löneutvecklingen. Konkurrenskraften.
En del av sanningen kan hittas på exportmarknaden. En titt på närområdet räcker. Rysslands betydelse som exportland har varit betydligt större för Finland än för Sverige. Förutom den ömsesidiga handeln är Tyskland en viktig handelspartner för båda. Norge och Danmark är också viktiga för Sverige, i Finlands exportstatistik återfinns de utanför topp tio.
En av anledningarna verkar vara Ikea och andra välkända svenska varumärken som överlever även i svåra tider. Finlands export domineras av maskiner och utrustning. Finländarna designar och bygger, svenskarna marknadsför och säljer.
Vi befinner oss i världstoppen inom många områden, men konkurrensen är hård och Finland har tappat mark. När det kommer till investeringsvaror har även svenskarna fått lite grus i maskineriet, ta till exempel Ericssons nedskärningar och planer på att lägga ner produktionen i Sverige. Globala ekonomiska trender får effekter även i Sverige.
Positiv spiral – och inställning
När samhällets grundvalar är stabila och sysselsättningsläget är bra återspeglas det i den inhemska konsumtionen. Vi får en positiv spiral. Ett starkt Sverige är till nytta även för Finland. De flesta direkta investeringarna kommer från vårt grannland. Svenskarna är inte ute efter att hjälpa Finland, de är ute efter rätt produkter och kompetens. Våra länders ekonomiska integration fördjupas, trots svårigheterna i Finland.
Med min korta erfarenhet av det svenska samhället vill jag ännu tillägga några välbekanta element. Positivitet. En positiv inställning skapar en vänlig atmosfär. Det ökar förtroendet och gör det lätt att diskutera. Jag har kommit fram till att det är så kedjan fungerar.
När man flyttar till ett annat land går inte alltid allt som man förestället sig. Byråkratin sätter käppar i hjulet här och där, och Sverige är inget undantag. Men allt har retts ut i positiv anda och diskussionerna har gett mig gott mod och en tro på att saker och ting ordnar sig. Tillit och uppmuntran.
Eftersom det talas så mycket om svenskarnas positiva inställning, vågar jag mig på gissningen att det gäller samhället i stort. Hur stor del av Sveriges ekonomiska framgångar kan förklaras med kalla fakta och hur stor del är frukter av en positiv och uppmuntrande atmosfär? Jag kommer knappast att hitta ett definitivt svar på frågan, men det skadar inte att ta sig en funderare.
[…] -blogia päivitetään harvakseltaan, mutta aiheet ovat mielenkiintoisia. Tuoreimmassa tekstissä lähetystöneuvos Jukka Nikulainen pohtii, miksi Ruotsin talous on suomalaista paremmassa […]