Kanske är det nu vi millennials inser värdet av rörelsefrihet i Norden

Sverige har aldrig varit så långt borta som nu. Fem år sedan tog det endast ett par timmar att åka från Helsingfors till Stockholm – alltså mindre än det tar att skriva en tenta i Uppsala. I slutet av februari tog det ett dyrt antigentest, mycket stress och en veckas karantän. Innan kändes hela Norden som ett och samma område, men plötsligt känns det mycket mer som att åka ”utomlands på riktigt”. Kanske är det nu vi millennials och zoomers fattar hur värdefullt det är med rörelsefrihet i Norden och hela Schengen-området.

Vaalea nuori nainen seisoo tuomien katveessa ja hymyilee kameraan.
Högskolepraktikanten Iris Larmi har jobbat på Finlands ambassad i Stockholm under våren 2021. Hon är politices kandidat från Uppsala universitet och nästan klar med masterstudier i nationalekonomi vid Tammerfors universitet.

Även den mentala distansen mellan dessa två länder känns större nu. Enligt medier verkar Sverige vara redo för livet efter corona, medan det fortfarande är en ganska försiktig attityd i Finland. Skillnaderna har varit likadana under hela pandemin.

Restriktioner på de nordiska gränserna samt ländernas olika sätt att hantera pandemin har skapat irritation och diskussion. Särskilt Sveriges hantering av covid19-situationen har påverkat andras uppfattning av landet: flera nordiska grannar har fått en försämrad bild av Sverige, visar en rapport från Svenska institutet. Ändå visar samma rapport att nordbor också vill se ett ökat samarbete med Sverige, speciellt i Finland. Är det här kärnan i relationen mellan Finland och Sverige? Att det är okej att kritisera den andre men fortfarande vilja jobba tillsammans?

Jämställdhet, självförtroende och tendens till framgång

Har jag lärt mig något nytt om mitt andra hemland under de senaste månaderna i Stockholm? Det finns flera saker som görs väl i Sverige och kanske också något som andra kan lära sig av.

Sverige kämpar för de svagaste – landet har en inflytelserik position i global säkerhets- och utvecklingspolitik. Sverige är också det första landet som införde feministisk utrikespolitik med syfte att genomföra politik ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhet är också ett mål som alla nordiska länder har gemensamt och också ett av kännetecknen som resten av världen kopplar ihop med Norden.

Två saker till som vi kan lära oss av Sverige: självförtroende och… en naturlig tendens till framgång? Sverige har så klart anledning att vara stolt över sina medborgare och företag. Sverige har alltid framgångar i Eurovision Song Contest. Spotify, IKEA och H&M är svenska. Sveriges landslag har spelat i fotbolls-VM flera gånger. Det vi finnar brukar glömma efter den där listan är att Finland samtidigt är världens lyckligaste land, har ett av de bästa grundskolsystemen och har även hanterat pandemin relativt väl.

Balans mellan tävlandet och samarbetet

Efter att ha jämfört Finland och Sverige så här långt i texten, är det kanske dags att avsluta med att föreslå att vi kunde sluta med jämförandet och istället koncentrera oss på samarbetet och allt vi har gemensamt. Men det finns också bra skäl att fortsätta jämföra: det visar vad vi kan lära oss av varandra. På det sättet kan Norden bli – såsom Nordiska ministerrådet har angett – världens mest hållbara och integrerade område.

Även om det känns väldigt viktigt att Finland har större framgång i ishockey än Sverige, tänker troligtvis ingen detsamma om ekonomin eller medborgarnas välmående. För att studenter, arbetstagare, pensionärer och många andra ska kunna röra sig fritt i hela Norden också i framtiden, måste vi koncentrera oss på samarbetet mellan de kära grannländerna.

Jag återvänder till den nuvarande distansen mellan länderna: att åka från Sverige har aldrig känts så här tråkigt. Och inte enbart på grund av den kommande flera-tester-och-en-karantän-rumban. Tack för våren fina kollegor och vårliga Stockholm!

Text: Iris Larmi